Söndag 28 juli
Tredje kvällen i rad på Liseberg, denna gång för att se Israel Nash på Polketten men först förbandet Cordovas. En helkväll med americana där att odla ett praktfullt skägg nästan är ett kriterium för att kunna spela just denna musikform. Cordovas ser ut som varianter på Bob Seeger men kompletterar sin musik med stämsång á la The Eagles. Helt OK för stunden. Israel Nash betraktar Göteborg som en av sina favoritstäder i världen och så har det varit ända sedan de spelade här första gången för åtta år sedan (eller om det var tio) och att de passerat Liseberg så många gånger. ”Och nu är vi här” säger han. Han minns hur de för fyra år sedan blev bestulna på flera tusen dollar samt allas pass i just Göteborg men det har ändå inte förtagit kärleken till staden. Min personliga favorit ”Through the door”, som de spelade på den här Sverige-svängens första stopp i Kristianstad, blir det inte denna kväll. Däremot en helt ny låt: ”Down in the country”. En ljummen och varm kväll, en bris som drar genom träden och därmed Polketten, en till största delen lyssnande publik, en öl i handen och bra musik – det är inte mycket som kan slå den känslan. Extranummer med Israel Nash och hans band och Israel påpekar vikten av kärlek och musiken som ett sätt för människor att komma samman. Men han kan inte låta bli att spela en protestlåt och tillfogar kommentaren att ”man behöver ju inte gå och lägga sig”. Underförstått: inte bry sig om vad som händer i världen. Den här låten hör - tamejfan - till allmänbildningen men jag berättar det ändå: ”Ohio” med Crosby, Stills, Nash & Young från 1971. En låt om hur amerikansk polis sköt ihjäl fyra studenter i samband med en fredlig demonstration på Kent State University i maj 1970. Att se och höra människor 49 år senare sjunga med i refrängen och orden ”four dead in Ohio” var en alldeles speciell upplevelse och stod i viss kontrast till en fantastiskt underbar kväll.
