Visst går det att lyssna på musik via strömmade tjänster. För egen del väljer jag Tidal för jag kan bara inte med Spotify. Men oavsett tjänst bör ni/vi veta att våra kära artister och musiker inte får särskilt mycket betalt för sitt arbete och det för, i många fall, album vars kostnader (inspelning, marknadsföring med mera) sedan länge är avbetalt.
Därför ser jag det som väsentligt att faktiskt köpa musik rent fysiskt av gamla, nya och blivande favoriter som ett sätt att stötta en konstform som har gett mig i stort sett allt, ja ett helt liv, men också för att kunna stötta de som tillhandahåller musik.
Och ja, jag är så märklig att jag köper CD-album. Visst har jag en massa vinyl men de förvaras på ett så att säga säkert ställe plus att jag faktiskt inte äger en fungerande skivspelare…
På bilden ser ni de senaste veckornas inköp.
Uriah Heaps ”Demons & wizards” från 1972 med magiske sångaren David Byron i låtar som ”The wizard” och ”Circle of hands” är en utökad lyxig utgåva som dock bara kostade 69 spänn.
Fergus McCreadie Trio är en skotsk jazztrio som gav ut ett livealbum som gick att köpa direkt av artisten där Fergus ritade samtliga omslag! Inget ser därmed exakt likadant.
”On sunset” är Paul Wellers senaste och när den gick upp på den brittiska topplistans förstaplats betydde det att han haft albumettor fem årtionden i rad! Först med The Jam, sedan med Style Council och så fem soloalbum. Endast John Lennon och Paul McCartney har lyckats med det. Paul må vara 62 år gammal men han blickar hela tiden framåt och gör inte samma sak två gånger.
Elbow skulle jag ha sett i Brighton i april men så blev det inte. ”Live at The Ritz” är inspelad i Manchester i oktober 2019 och skulle, misstänker jag, ha sålts i samband med turnén. Nu finns den att köpa som ett livealbum. Elbow är fortfarande ett av de mest märkvärdiga band jag känner till. De skapar musik som är tillgänglig och enkel att lyssna på mitt i allt det komplicerade.
Slowgold är det närmaste vi kommit en kvinnlig Neil Young vad gäller sättet att spela gitarr på medan Daisy Chapman hade vänligheten att signera två album – hon hajade till när det visade sig att vi hade en gemensam FB-kompis.
Laura Marlings senaste ”Song for our daughter” skulle ha släppts i höst men på grund av pandemin kom den i april. Att mitt signerade exemplar finns med på denna bild hänger ihop med att jag visserligen beställde den i april men den kom i brevlådan först nu! Laura har en fantastisk vacker röst – den fungerar verkligen som ett instrument.
Lilly Hiatts senaste ”Walking proof” skulle också varit med på den här bilden men albumet, som köptes i slutet av april, har fortfarande inte kommit. Kommenterade det i samband med ett av hennes senaste inlägg på hennes FB-sida varvid Lilly själv svarade med ett inledande ”WTF”!
Kan inte riktigt se Beyonce, Lana Del Rey eller Madonna göra det. Men jag har blivit lovad att albumet är på väg – pandemin ställer till det så klart – men det är lite märkligt att hitta vinylversionen på Bengans men inte ha fått CD-albumet.
Musiken här ovan plus väldigt mycket annat är vad jag har lyssnat på under de senaste veckorna och jag rekommenderar såväl dessa album som artisterna, banden och musikerna.
Kommentare